Tobias Borg, om Malins besök på Utbildningscentrum IM 19 december 2019

 

Hur kom det sig att ni ville arbeta med Blodssystrar?

Vi såg det som en möjlighet att arbeta med reflektion och analys genom mediet dokumentärfilm. En genre få av våra elever utsätter sig för. Det var också en möjlighet att göra något gemensamt då vi har ett stort flera klasser inom Individuella alternativet och språkintroduktionen. Det krävs för gemenskap och en god stämning ska utvecklas. Läs mer

Hur såg ert upplägg ut vad gäller samarbetet med Malin?

Vi hade en kontinuerlig dialog om vart filmen ska ses och när diskussionerna ska föras. Vi såg först filmen i en biografsalong. Efter filmen ledde Malin en kortare gemensam diskussion och avslutning. Därefter gick vi tillbaka till skolan, som paus. Diskussionen fortsatte i små grupper därefter.

Vad har Malins besök gett eleverna och dig/er som pedagog/er?

Eleverna och vi som lärare fick möjlighet att träna på att analysera och reflektera. Eleverna hade väldigt bra koll på filmen, händelser och orsakskedjor. I samtalen kunde de relatera och spegla, resonera utifrån konkreta händelsesamband men också livet i sin helhet. Det var en ödmjuk berättelse som också gav en ödmjuk bild på vårt eget liv. Besöket kan kopplas till kursplanen och de förmågor som genomsyrar den. Det vill säga att reflektera, diskutera, analysera och verbalt framföra och motivera en upplevelse. Explicit tar det upp en del av det centrala innehållet i svenska, analysera språk. Det finns även andra beröringspunkter i LGR11 som ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” och arbeta med gemensamma värden.

Malin har en lugn och trygg utstrålning med en ödmjuk inställning som gjorde att eleverna tog filmen på allvar men också såg en genre de vanligtvis inte utsätter sig själv för. Malin poängterade omtanke och ödmjukhet inför personen i filmen med en genuinitet. Vi som är lärare vet om att dessa detaljer ofta negleras som något oviktigt, men är i själva verket mycket viktiga att vara medveten om då vi projicerar våra uppfattningar omedvetet.  Det är kvalitéer som gör det mer formella arbetet bättre och gångbart.

Har Malins besök inspirerat till vidare arbete med film/filmskapande? Hur i så fall?

Skolans värld är speciell. Vi har ett stort mångfacetterat uppdrag med många komplexa frågor som tar tid. Detta faktum förstår ytterst få som inte själv arbetar direkt i skolan. Det finns många aktörer som vill komma in i skolan och ta mer eller mindre proportioner i tid för sin agenda. Vi tycker att filmskapande är en rolig, kreativ och givande process. De digitala verktygen finns i form av mobiltelefon och enkla redigeringsprogram som är gratis. Några av oss har exempelvis haft redovisningar via film exempelvis. Men det tar också mycket tid i anspråk är vår erfarenhet, tid som gör det svårt att få in de andra uppdragen som vi har. Våra elever går på IM-programmen och har ofta stora kunskapsluckor och andra svårigheter, samtidigt har vi krav att få dem vidare till andra program inom ett år. De behöver först rutiner, strukturer och trygghet som tar mycket tid att bygga upp. Så filmskapande är inte prioriterat, även om det vore önskvärt.

Vad skulle kunna göras bättre om ni skulle genomföra ett liknande projekt än en gång?

Vi skulle ha planerat gruppdiskussionens olika faser och innehåll gemensamt. Att börja med en tidslinje och konkreta händelser och personer. Dvs. grundläggande struktur utifrån Homeros tre akter som brukar användas i filmer, även dokumentärer. Med andra ord filmanalys rent generellt.

Sen borde vi förberett gemensamma frågeställningar som vandrar mellan det mellanmänskliga, känslor och händelsekedjor. Där vi går från det konkreta till det mer kontextuella osagda. Vi hade också behövt organisera så att Malin kunnat vara med alla grupper lika mycket.